Swenglish, svengelska eller dålig engelska

De senaste två veckorna har de varit flitiga repetitioner. Skådespelarna har jobbat hårt på att få till sina karaktärer. Det har varit långa dagar av fäktövning och dialogövingar. Det är kul att se hur samspelet mellan de olika rollerna växer fram.

I söndags var jag med på en profilmning där några utvalda scener filmades med kläder, rekvisita och allt. Lite som en generalrepetition inför pjäs. En viktig komponent är att få till trovärdigheten i språket.  Filmens dialog utspelar sig på engelska men med kraftig brytning (svensk, fransk, arabisk beroende på karaktär) och enstaka ord på svenska. Det är en balansgång i hur mycket brytning det ska vara. I början av repetitionerna var det väldigt olika mellan skådespelarna – några hade för perfekt engelska, medan andra hade för mycket svensk accent och språkmelodi. Här har repetitionerna gjort stor nytta. Nu börjar alla hitta den språkliga balansen.

Riktigt kul är att se hur samspelet mellan Tobbe (Osvald) och Isabella (Hildegun) har vuxit fram. De är filmens kärlekspar. Något annat som imponerar på mig är Anders (Jean Guillou) svärdstrix.